Skip to content

Tidskriften Subaltern

När det ska uttala smutsens namn reser språket ragg, börjar det stamma.

Monthly Archives: maj 2013

omslag4

 

Sinnliga verkligheter

 

Estetik, menar begreppets fader Alexander Gottlieb Baumgarten (1714–1762), är ”den sinnliga varseblivningens vetenskap”. I lika hög grad som den är en ram för reflektioner kring de fria konsterna utgör estetiken för honom en teori om människans varseblivning, hennes minnen, hennes fantasier. Genom estetiken slås en kil i rationalismens negativa syn på de mänskliga sinnena som kunskapsförmedlare (”alla villfarelsers moder”); en undre kunskapslära, tidigare förbisedd, avtäcks.

”Bara i det sinnliga livet ges det värld, och bara som sinnligt liv är vi i världen”, skriver den italienska filosofen Emanuele Coccia. Denna i-världen-varo är avhängig våra sinnen, exempelvis synen, som Joseph Addison (1672–1719) i en essä beskrivit som en mer utsökt typ av känsel ”som utbreder sig själv över ett oändligt antal kroppar, inbegriper de största formerna och tillgängliggör för oss några av de mest avlägsna delarna av universum.”

Ett tillgängliggörande som även inbegriper konstverket, skönheten och smaken. Kanske beskriver så estetiken, när allt kommer omkring, den fortgående produktionen av sinnliga verkligheter.

Medverkande

Joseph Addison, Karl Axelsson, Kristina Bength, Mikkel Bolt, Anders Burman, Emanuele Coccia, Carl August Ehrensvärd, Vendela Fredricson, G W F Hegel, Patric Larsson, Giacomo Leopardi, Anna-Lena Renqvist, Shaftesbury, Edgar Wind.

Beställ numret här. Ett smakprov, ”De brittiska moralisterna. Konsten att bilda ett smakomdöme och förnedra en slav”, av Karl Axelsson, finns här.

Annonser

omslag23

Det egentliga spöket

Spöken

Enligt vänsterhegelianen Max Stirner (1806–1856) tror människan fortfarande på spöken. Religionernas och ideologiernas fantasmer om Gud och Människan inger henne vanföreställningar och förvägrar henne möjligheten att leva ett jordiskt liv. En tillvaro som inte ger upp den världsliga härligheten för vidskeplighetens illusoriska skatter. Är det emellertid möjligt eller ens eftersträvansvärt att hermetiskt tillsluta livet från de döda?

Måhända finns det ett liv som i stället för att fly spöket, finner nåd och försoning i dess uppenbarelse. Måhända kan spöket visa oss hur vi i livet kan övervinna livet självt.

Norman o. Brown

Hos den amerikanske losofen Norman O. Brown (1913–2002) återfinns hindren för blomning och återväxt i en framstegsbesatt, blint förnuftstänkande civilisation, där eros bortträngs och konsten, andligheten och lärdomen blir varor hos en beräknande homo economicus.

Detta författarskap, präglat av såväl Marx och Freud som dionysisk kristendom och islams profetiska tradition, söker vägen ut ur det individuellas döda grepp. Ett tillstånd där människan är i stånd att leva i stället för att göra historia, och inträda i Varats tillstånd, vilket var Blivandets mål.

Medverkande

Giorgio Agamben, Henri Bergson, Norman O. Brown, Peter Cornell, Ulf I. Eriksson, Krister Gustavsson, Birgitta Holm, Gunnar Holmbäck, Anna Holmström, Jan Håfström, Klara Kristalova, Anna-Maria Lenngren, Quentin Meillassoux, Fabián Ludueña Romandini, F W J von Schelling, Marie Silkeberg, Gustav Sjöberg, Max Stirner, Henrik Sundberg.

Numret kan beställas här. Ett smakprov, ”Not till Norman O. Brown”, av Ulf I. Eriksson, hittas här.