Skip to content

Tidskriften Subaltern

När det ska uttala smutsens namn reser språket ragg, börjar det stamma.

omslag4

 

Sinnliga verkligheter

 

Estetik, menar begreppets fader Alexander Gottlieb Baumgarten (1714–1762), är ”den sinnliga varseblivningens vetenskap”. I lika hög grad som den är en ram för reflektioner kring de fria konsterna utgör estetiken för honom en teori om människans varseblivning, hennes minnen, hennes fantasier. Genom estetiken slås en kil i rationalismens negativa syn på de mänskliga sinnena som kunskapsförmedlare (”alla villfarelsers moder”); en undre kunskapslära, tidigare förbisedd, avtäcks.

”Bara i det sinnliga livet ges det värld, och bara som sinnligt liv är vi i världen”, skriver den italienska filosofen Emanuele Coccia. Denna i-världen-varo är avhängig våra sinnen, exempelvis synen, som Joseph Addison (1672–1719) i en essä beskrivit som en mer utsökt typ av känsel ”som utbreder sig själv över ett oändligt antal kroppar, inbegriper de största formerna och tillgängliggör för oss några av de mest avlägsna delarna av universum.”

Ett tillgängliggörande som även inbegriper konstverket, skönheten och smaken. Kanske beskriver så estetiken, när allt kommer omkring, den fortgående produktionen av sinnliga verkligheter.

Medverkande

Joseph Addison, Karl Axelsson, Kristina Bength, Mikkel Bolt, Anders Burman, Emanuele Coccia, Carl August Ehrensvärd, Vendela Fredricson, G W F Hegel, Patric Larsson, Giacomo Leopardi, Anna-Lena Renqvist, Shaftesbury, Edgar Wind.

Beställ numret här. Ett smakprov, ”De brittiska moralisterna. Konsten att bilda ett smakomdöme och förnedra en slav”, av Karl Axelsson, finns här.

Annonser

%d bloggare gillar detta: